Kindertotenlied.



Usch. Bakis? jaa.
Måndagsklubben var igång igen igår, dock bara jag och Bell.
Kalén och Jens räknas inte eftersom i bara var förbi och
dem förövrigt var helt.. döda.

So what's new?
Inget direkt sådär.
Skall till arbetsförmedlingen på möte med min handläggare - wonderful.
Om jag blev irriterad igår på en kärring för att hon skrattade hela tiden
och dessutom slank in med en pik, hur skall jag då kunna hålla mig samman imorgon?
Det kommer säkert vara hundra gånger värre.
Jag hatar när folk tror att de kan bestämma över mig.
Fast det är sant "Det mär frivilligt att vara arbetssökande" ååah. döda.

Festar gör vi - all the time.
Visst, det är roligt, men jag super ju bort alla pengar?
Baad girl Sarah, bad girl.

I helgen fick jag äntligen träffa das vaffel!
Vi har nog inte setts sen.. ja november/december.
Men gud. Det är ju nästan ett år sedan?
Det var jättekul att ses iallafall, Hoppas du kommer fler gånger och festar satan!

Raalle. Vart har du tagit vägen? Saknar ju dig baby,

-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-


And about yesterday. uäääh.
Ja jag ångrar mig.
Jag ångrar att jag släppte allt och bara lät det flöda ut.
Jag ville inte att du skulle veta, jag ville inte det.
Om jag har hållt det inom mig i 6 månader så borde jag ha klarat
6 månader till. Men det gick inte.
Jag kan inte förneka någonting.
Jag klandrar dig inte när jag säger att: Kanske var du mer
betydelsefull för mig än jag var för dig?
Och det är inget fel i det, jag vill inte få dig att må dåligt genom att påstå det.
Kanske det helt enkelt var så. Kanske det är därför jag inte kan släppa.
Jag vet inte.
Men jag vet att jag skulle göra vad som helst
Vad som helst
För att bara få hålla din hand igen.
Bara få hålla din hand.
Men det kommer aldrig ske igen, du har sagt det...
Jag får helt enkelt stå ut i 6 månader till.

/SC

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0