Shinobuc

Allt är en enda röra på jobbet.
Jag vet inte vad det är för fel, vems fel det är
eller om jag har möjlighet att fixa detta.
Rekvisitioner till patienter försvinner, vilket är viktigt att ha när man skall 
fakturera iväg deras logi osv.
Jag lyckades iallafall hitta två av dem.
Allt är en enda röra.
Massa saker som skall göras som jag inte har en aning om hur man gör,
så då måste jag vänta på att Melli har tid att hjälpa mig,
vilket brukar vara ungefär vid halv tre,
och då skall allt vara klart eftersom incheckningen börjar klockan tre.

Idag har jag fått kämpa hårt för att hålla tillbaka tårarna och le,
Jag vill inte visa för någon att jag har det jobbigt.
Jag ler medans ögonen vattnas och sväljer den brännande klumpen
i halsen gång på gång. Måste le. Får inte synas. Måste le. tryck tillbaka.

Jag har ingen att direkt prata med.
Jag faller offer för mig själv.
Jag känner hur jag mer och mer börjar gå in i mig själv,
pratar inte mycket, gör knappt ett ljud från mig.
Jag känner mer och mer hur jag lägger av,
orkar lixom inte ta itu med något.
Jag är aldrig pigg, jag mest går och hänger med huvudet.
Jag känner inte igen mig själv längre, jag förlorar mig själv.
Jag förlorar...

Till dig.
Jag tänker på dig.
Jag önskar du bara kunde vara här,
den ende som någonsin visat tålamod och försökt förstå mig.
Den ende som hjälpt mig.
jag saknar dig så otroligt mycket. Jag kan inte ens finna ord för hur mycket.
Det spelar ingen roll vad du säger, för jag kommer aldrig lyssna på dina ord,
jag kommer aldrig att sluta sakna dig.
Jag Älskar dig ännu.
Jag andas dig.
Du är allt.
När jag tänker på dig kan jag le för en stund,
jag kan känna en gnutta glädje,
Glädje för att jag iallafall fick spendera en tid med dig.
Jag andas dig.
Ingen vackrare har någonsin funnits på denna jord.
Att se solen lysa upp ditt ansikte,
vinden smeka ditt hår.
Ditt leende.
Ditt leende som värmer hela min själv när jag ser det.
Jag blir helt varm.
Men att se dig gör för ont.
Jag kommer aldrig sluta hoppas, Aldrig.

DEPP.

vad munter jag är.

Adjö.

Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute?

Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få?

Vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden?

Om du inte fanns till, ja vad gjorde jag då?

Nej du måste finnas, du måste.

Jag lever mitt liv genom dig.

Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.

Du måste finnas, du måste, hur kan du då överge mig?

Jag vore ingenstans, jag vore ingenting. Om du inte fanns.

Jag blir så fruktansvärt irriterad på Jonas alltså så det är inte klokt.
Jag menar. Det har snart gått fyra månader sedan vi gjorde slut nu,
och jag har gjort precis allt jag kunnat för att få honom tillbaka,
Så han har ingen jävla rätt egentligen att bli svartsjuk bara för att jag pratar med Mattias?
Jag menar. Om han själv påstår väldigt starkt att han har kommit över mig,
varför blir han då sur?
Jag är inte ute efter Mattias, det har jag aldrig varit.
Hela världen är typ emot oss, eller ja, två personer iallafall.
Åh, jag orkar inte.
Du är så jävla *********!

Och igår festade jag.
Jäklar vad kul det var.
Mindre kul var det att gå och lägga sig vid tre för att sedan börja jobba klockan sju.
Men det var underbart.
Ragg ragg. hähä.

Adjö.

Kan stolt medela att jag äntligen har blivit moster, till världens sötaste pojke.
Igår fick jag träffa honom. Det förgyllde hela min själv.
Underbara unge!
Min syster har varit så duktig, andreas också givetvis.

Har egentligen inget nytt att berätta er.
Jobbar i Örebro förtillfället på ett litet hotell där.
Receptionist/restaurangbiträde.
Jag sköter (beroende på skift) incheckningar och utcheckningar, bokningar
och försäljning. Jag sköter varubeställningar och hjälper till i restaurangen.
Det känns inte bra längre.
Det blir för mycket press på mig, istället stänger jag av.
Det är inte bra.
Känns som om jag håller på att jobba ihjäl mig.
Och nästa vecka (från och med imorgon) Är  jag tvungen att bo på hotellet,
för jag har lixom ingenstans att bo. kul.
Jag har ingen att direkt umgås med heller. Kul.

Jag saknar Jonas måste jag få tillägga!
Och inte idiJonasD, utan min Jonas.
Jag har inte kunnat prata med honom på typ en vecka för att han inte
har någon mobil. det känns inte bra. Det känns tomt.
Gud vad jag saknar dig.
Hoppas att vi kan lösa detta någongång.


Jobba jobba idag från 15-22. PENGAR!
gimmie.  Sedan festa ikväll. VEM ÄR PÅ?

Du<3