Torsdag.
Torsdag Torsdag Torsdag.
Vad skall man göra idag egentligen?
Igår kväll var jag så himla taggad på att gå upp tidigt idag
för att sedan bege mig till gymmet. Ställde klockan på 10.00.
Hah, såklart vaknade jag 12.30. Härligt!
Jag tycker gymmet borde ha uppet till megasent, minst till 02.
De flesta jag känner är ju mest sugna på att träna sent på kvällen,
men gymmet stänger ju klockan 22. Jag gillar det inte.
Gymmet i Borlänge har ju iallafall öppet till 02.
Igår var jag till soc och härjade lite.
Jag klarar verkligen inte av den där människan.
Så fort man öppnat munnen och påbörjat en mening i denna
"viktiga" diskussionen så kommer sivan och avbryter en.
Tillslut kokade jag över lite och utbrast "Men HALLÅ, nu pratar jag,
lyssna på mig och sluta avbryt mig hela j* tiden. "
Sivan log lite nervöst och nickade. Efter det fick jag iallafall prata till punkt.
Thanx. Efter det blev det ett kort besök i skolan.
Började träffen med att möta upp Adam utanför för att ta en cigg.
Småpratade lite. Gick upp en våning och klev in i köket.
Där möttes jag av en glad Rolle som kom fram och kramades och
predikade lite om jobb, körkort osv. Sedan kom Lunis, Jonas och lilla Göran.
Jag blev så glad av att se dem igen och de blev glada över att se mig.
Efter detta Joinade jag Adam i datasalen som höll på med lite läxor.
Detta fick mig att inse hur mycket jag egentligen saknar Skolan och människor.
Att ha läxor som skall göras - fast jag ändå inte gör dem.
Kanske dags att börja plugga lite språk eller liknande?
Funderar på tyska - för att det är bra att kunna inom H&R branchen,
Spanska - För att det är ett roligt språk som inte alls är svårt att lära sig,
Eller kanske.. Något annorlunda.. Mandarin?
Skulle vara intressant.
Får väl avsluta med att jag i Tisdags klippte mig,
Och nu älskar jag mitt hår.
Tack johanna!
Visst blev det väl bra ?
Duu duu duu, varför är du inte hos mig när jag behöver dig?
♥
Corner.
Varför blir det ibland ett jäkla hallå när en kille träffar en äldre tjej?
En väldigt bra vän till mig har träffat en tjej som är 4-5 år äldre än han,
och vad är det för problem med det egentligen? Inga alls!
Vi tjejer skaffar ju gärna en äldre kille, så varför kan inte en kille skaffa en äldre tjej?
Jag säger bara go for it E ! :D
Börjar seriöst tröttna på att vara singel nu,
i better get myself a man!
Men det är inte så lätt.
Det är över ett år sedan jag och Jonas blev tillsammans
och nu känns det som om det gått så länge
att jag har glömt bort hur man gör för att få något seriöst.
Oseriöst är jag bra på, men hur bryter man ett mönster?
Klurigt.
Är ni medvetna om hur bra Aretha Franklin är?
/SC
By the river.
På tiden med en uppdatering kanske.
Jag funderar så mycket att det ibland känns hopplöst,
funderar så mycket så hela världen börjar snurra.
Vad är det egentligen som avgör hur pass "vuxen" en människa är?
Är det sättet de pratar på, hur mycket kunskap de har,
Kanske musiken de lyssnar på, om de har barn, hur gammal den är,
vad man har för åsikter eller vad man har för slags humor?
Jag anser själv att jag på ett sätt klassas som väldigt vuxen,
men och andra sidan har jag världens fjantigaste humor.
Är jag mindre trovärdig då?
Många människor tror att jag är väldigt osmart, kanske för att jag
ibland utger mig för att vara dummare än vad jag egentligen är.
Jag har svårt att förstå vissa skämt, och folk tycker då att man är lite småkorkad.
Är det så man klassas efter?
Men jag är ju smart. Jag är en jäkel på grammatik, svenska språket överhuvudtaget.
Jag rättar personers stavningar och var man skall sätta punkt etc.
Gör det mig till en smartare person bara för det?
Här om dagen växte en liten irritation inom mig när en vän till
mig påstod (inte för att vara elak) att anledningen till att jag
är uppe länge på nätterna har att göra med att jag är ung.
Detta skulle då tydligen bli bättre om några år - när jag vuxit till mig.
Jag svarade snabbt att jag inte behövde försvara mig, men jag tror faktiskt att jag behöver det.
Jag har inget jobb, ingen skola, ingen vardag överhuvudtaget.
Jag bara är. Jag mest sitter. Funderar, deppar över min livssituation som den ser ut just nu.
Det är inte alls roligt när man "alltid" jobbat eller gått i skola, sen så förändras
allt och man är lite i utkanten av samhället.
Vad skall man göra?
Eller har han rätt, är detta då en sak som jag kommer växa mig in i?
Men bara för att jag blir mer vuxen så kan jag väl ännu vara en nattmänniska?
Och det är ju faktiskt inte så att jag inte sköter mig när jag har jobb.
När jag jobbade på laggen så började jag vissa mornar 06.00, vilket betydde att jag
blev tvungen att gå hemifrån ungefär vid femtiden.
Jag känner att jag lämnar det där ämnet, för jag kan nog fortsätta tjata om det i evigheter.
Idag gick jag upp 08.30 (wow!) och gick upp för att äta frukost.
Dock var jag så trött att efter frukosten kröp jag ner i soffan igen och
somnade om. Gick därefter upp vid halv ett för en dusch.
Mötte upp mor min på staden vid 13.40 för att ha möte på LudvikaHem AB.
Det gick sådär, man kan ju alltid hoppas.
Egentligen vägrar jag att gå ut på praktik för att få aktivitetsstöd,
men jag behöver ju pengar.
Men egentligen vägrar jag. Ska jag slava åt några som inte har råd att anställa någon,
8h om dagen, 5 dagar i veckan - för en "månadslön" på ca 3000?.
Up yours säger jag. Men jag måste nog tyvärr.
Man kanske skall ta den där idén om volontär och aktivera den.
JAG KAN INTE FÅ NOG AV LARA FABIAN - CARUSO! <3
__________________________
Min salikon, jag behöver dig mer än någonsin,
men jag är rädd att du inte finns för mig längre.
