Jobbigt att jobba?



Idag har jag jobbat massor.
Jag har till och med börjar blöda näsblod idag, ett flertal gånger.
Jobbigt att gå från soffpotatis till catwoman.

Jag Saknar dig Bell!
Jenny pussa Emil från moster.
Mamma jag saknar dig. Pappa med.
Och mormor. Och Jenny. Och Marre. Och Morfar.
Och ALLA!

Fjällkossor?


Jag vill åka hem.

Norge



Ja, nu är jag där och Jobbar tills den 14:e.
Allt har gått jättebra och alla är trevliga och snälla,
Men blir lite kortslutning ibland.
Jag fattar knappt norska, och ägarens fru är Danska och
hennes jävla morsa som är typ hundra år springer runt och pratar med en och ser arg ut, haha.
Men här finns fjäll/berg höga som tusan, man fattar inte hur stort allt är.
Det är 2 mil till civilisationen.
Det går får och Kossor utanför helt i det fria.
Jag längar redan hem.

Jag önskar att det otroligt nog kunde komma ett flygplan och
STÖRTA in i hotellet så att det inte fanns något jobb och alla fick åka hem.
Jag vantrivs inte - Alla är trevliga och man kan alltid gå och prata med någon,
MEN.
Jag vill hem, jag är hemmakär. Kär i Bell, hihi.

I min ensamhet har jag suttit och skrivit ett brev, som kanske
sorgligt nog aldrig kommer att skickas.
Jag saknar dig när jag är här borta,
jag får nästan ångest.
Mr. J and me.


Skepp och hoy, nu orkar jag inte skriva mer!
Vänner och Käraste familjen, ni finns i mina tankar!
På återseende;D
/S.C

Det finns bara ett ord för denna kväll.



anxiety.






Nu har du åkt.
Nu kommer du aldrig mer tillbaka.
Nu kommer vi aldrig att höras igen.
Nu kommer vi aldrig mera ses.
Inget mer aldrig mer.

¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_¤_



Jag är bra knepig jag.
Klockan 15,30 idag bestämde jag mig för att; Jag åker till Skåne!
Tåget gick 16,30.
Vad gör jag?
Jag panikpackar en väska med allt vad det kan innehålla,
Skor, kläder, hårblås - you name it!
Springer ner till stationen med fetaste väskan i stan.
Kommer ner till stationen - 5 minuter kvar..
Jag står och fingrar på biljettautomaten.. pillar lite.
Panikar - Hyperventilerar.
Jag åkte inte.

5 dagar senare.



Här sitter jag, medans bell ligger och sover sött i min säng (vissa har det bra).
En annan har vart vaken hela natten och ingen idé att sova eftersom tvättiden börjar klockan 07.
Ikväll var vi hemma hos Dennis och kollade skräckfilm, mycket hemskt.
Jag blir så himla paranoid av skräckfilmer med tanke på mina mardrömmar.


Imorgon kommer E hem...

Idag samtalade jag med min mamma om den tiden vi hade fosterbarn.
Hon berättade att en av dem väntade barn.
Herrigud tänkte jag. En människa som har en störning skall skaffa barn - Stackars barn.
Detta fick mig att tänka tillbaka på den tiden.
Just den där tjejen som nu väntar barn, ville faktiskt inte se mig i livet.
Hon försökte få mig att stoppa in fingrarna i proppskåpet,
Hon klämde mig i en dörr
+ att hon en gång kastade ut mina leksaker på mycket tunn is och sa åt mig att hämta dessa.
Hon ville att jag skulle dö, hon försökte i princip ta livet av mig.
Hur gammal kan jag ha vart, fyra år?

Min fundering är; Kan detta vara någonting som satt sina spår i mig?
Kan det vara så att det ligger och gnager någonstans?
Jag vet inte.
Oftast spelar det ingen roll hur mycket man funderar för man brukar kunna
fundera tills man blir galen.

Åh, så underbart att se dig.
Åh, så underbart att kolla i smyg,
kolla när du inte ser.
Åh, vilken fröjd, att bara se dina andetag.
Åh, vilken fröjd att bara se dig..

Mosters Emil.


Grattis. Idag fyller du en månad. Jag älskar dig. <3
Du är så gudomlig, så skör.

Jag hoppas Elvis kommer hem från Bosnien snart.
Om jag har tur så kanske jag får krypa upp i ditt knä,
och kanske, bara kanske,  så håller du om mig.
Kanske går vi och lägger oss och jag kan glömma bort alla bekymmer medans
du omfamnar mig tills jag somnar och vaknar upp bredvid dig.
Om jag har tur.




Mr.Jones and me, tell eachother fairytales

For real.



Egentligen ska väl en blogg handla om funderingar och konstiga saker; dagens samhälle.
Denna bloggen handlar om mitt liv.
Mina funderingar
Precis som en dagbok, fast itne riktigt.
I min riktiga dagbok står allt jag känner för dig.

Den vackraste och underbaraste människa på Denna jord har ett namn,
men det håller jag för mig själv.
jag vill se vinden smeka ditt hår,
Solen lysa upp ditt underbart vackra ansikte.
Du var luften jag andades.
Din röst kan få vem som helst att vilja sjunga med
Ditt leénde smälter varenda själ på denna jord.
Du gör mig knäsvag.
Din kropp, så smäcker och vacker.
Varje andetag du tar är som en vacker melodi.
Varje steg du tar är som den ståtligaste konung.
Du får mig att falla
När du ser på mig glittrar dina fantastiska ögon.
Ditt leénde spricker ut och du ler.
Dina händer sträcker sig ut mot mig och du håller om mig.
Du håller om mig.


Du vet vem du är. You better keep your mojo working.

En påse chips senare..



Ibland undrar jag om jag är sjuk.
Jag kanske är sjuk i huvudet, jag kanske har någon störning eller något?
Det finns ju vissa människor som i stort sett är "normala", bara att dom har något
litet som gör dem speciella.

Fast och andra sidan, Det kan ju också vara så att det är jag som är normal och alla andra är onormala.
Vem är det som bestämmer vad som är normalt eller inte?

Jag gjorde en tabbe nyss.
Jag ringde till Jonas.
suck..

Jag tänkte att vi kanske kunde ses, kanske ta en fika
och bara prata lite och kanske börja om på ny kula, som vänner.
Vad patetisk jag är.

Åter till normalt/onormalt.
Är det normalt att tråna efter en människa?
Jag vill ju inte bli tillsammans eller något sådant alls.
Jag vill bara att vi skall kunna vara vänner, bara kunna prata, ses ibland?
Jag förstår inte varför han inte vill.
Alltså han vill verkligen inte. Det är typ som om jag skulle ha pesten eller något?

Det kanske är så.
Jag kanske är så motbjudande att han bara äcklas av mig.
Vem vet, vem fan vet.

Skepp och hoy, jag har knullat din pojkvän.

Ingen rubrik idag.



The garden's tale med volbeat är den bästa låten just nu.
Den får min kropp att sväva medans minnen och besvikelser flyter bort,
vilket är exakt vad jag hoppas på att de skall.
Flyta bort.

Jag är så besviken på vissa personer.
Christoffer. Suck. Varför tror jag alltid det bästa om dig?
Jag tror alltid på det du säger fast jag innerst inne vet.
Kanske därför, Jag hoppas nog mer att det skall gå att lita på dig.
Det bästa du kunde göra är att låta mig vara.
Men ännu.
Jag kommer aldrig sluta hoppas.


Att notera; Det finns inga killar för mig, för alla behandlar mig för det mesta illa och är dumma i huvet.

Och Elvis, vafan är det för fel på dig egentligen?
Det ät typ som om att.. du skiter i att höra av dig och så för att du helt enkelt inte
vill prata, men om jag ringer dig tills du svarar så är du hur gullig som helst,
Vilket för mig betyder; Han vill båda ha kakan och äta den.
Jag är hans. Jag är hans?
Jag förstår ingenting.
poff.

Nu ligger bell i min säng.
Tror hon är lite utmattad efter att ha festat med gordo och co i typ 7 dagar eller ngt^^
Ikväll blir det fest igen, tror jag.
Jag bryr mig inte om vad som håller på att hända,
-Kanske behöver man inte alltid bry sig om det?
Jag vill bara leva livet nu, dansa och må bra, och ingen karljävel skall
få komma emellan. Icke.

Good luck charm.



Elvis har brytit armen så jag kan inte träffa honom idag :(
Ledsen.
Min Gos. PUSS!

RSS 2.0